En liten dikt om en önskan om ett jämlikt samhälle. Ett samhälle där alla är värd lika mycket, har lika rättigheter och skyldigheter, ses för den man är och inte för den funktionsnedsättning man har. Helt enkelt Ett samhälle för Alla!
I Unga Rörelsehindrade strävar vi Tillsammans åt det hållet! Vi står för något som är Mänskliga rättigheter får många.

En person utan funktionsnedsättning kan gå på toa när person behöver och är inte beroende av att invänta t.ex. hemtjänstpersonal för att få den hjälp hon/han behöver.

En person utan funktionsnedsättning kan äta när den blir hungrig och inte när t.ex. hemtjänsten har satt upp tid för uppvärmning av matlåda samt framdukning.

En person utan funktionsnedsättning kan åka och bada när det är fint väder och inte när det är inplanerat att man ska hjälp av två personer för att ta sig i och ur vattnet.

En person utan funktionsnedsättning kan vara spontan och behöver inte beställa färdtjänsten minst två dagar i förväg eller riksfärdtjänst tre veckor innan resan.

Sådant, och mycket annat, måste vara lika för alla, eller hur?

I detta inlägg måste jag passa på att tacka för det fortsatta förtroendet jag fick på årsmötet. Jag blev vald till ordförande fram till årsskiftet, vilket känns väldigt rörande!
Det är verkligen, roligt, intressant och givande att arbeta med något man brinner för!

Trevlig pingst!

På tisdag den 10 februari så åkte vi till Norsjö och det kom tyvärr inte så mycket folk som vi hade velat.

Det var 8 st från DHR Norsjö och ingen från Unga Rörelsehindrade Västerbotten. Det var mycket unga människor som kom och hörde på föreläsningen. Det är roligt när unga tar till sig alla idéer och konkreta saker som han tog upp. Det var väl ett 30 tal som kom.

Han pratade mycket om tillgänglighet i våra samhällen. Bland annat om enkelt avhjälpta hinder som snart har kommit i mål även om vi inte ser det överallt i samhället. Tyvärr. År 2010 hade alla på sig att åstadkomma att vi fick ett bättre samhälle för alla.

Tillgänglighetsåtgärder ska heller aldrig bara ses som en förbättring för funktionshindrade. Tänk vad bra med en ramp istället för trappsteg när hela den krävande 40-talistgenerationen snart kommer promenerande med sina rullatorer. Tänk vad bra med en ramp istället för trappsteg då barnfamiljen med barnvagn vill ta en fika på ett kaffe. Han berättade väldigt mycket om tillgängligheten vad som är gjort och inte gjort. Om vi ska böter på de som inte har tillgängligt dit vi vill gå men inte kommer. Vad tycker du?

Han pratade också om ordet handikapp. Om det ska tas bort: Vad ska då handikappombudsmannen heta då, handikappomsorgen, handikappavdelningen, Kommunala Handikapprådet, Landstingsrådet, handikapplats osv. Han var mycket förundrad vad allt ska heta längre fram i tiden.

Han är själv medlem i DHR och ska förbundet byta namn eller …..
Det var en bra föreläsning med mycket innehåll.

Frukt bjöd ABF på i pausen.

En som var där trots kyla och snö

SJ har sedan oktober 2008 haft problem med de hissar som finns till x2000 tågen. Dessa har varit ur funktion sedan Oktober 2008. SJ har nu meddelat att under april 2009 kommer dessa hissar vara åtgärdade.

Detta innebär att jag och andra personer med rörelsehinder, som använder rullstol, inte kommer att kunna åka x2000 fram till april 2009! I april 2009 har detta varit ett problem i ett halvår. Är detta ett för tidigt aprilskämt? I så fall ett mycket dåligt skämt. Jag är språkrör för Förbundet Unga Rörelsehindrade ochser detta som ett hån mot mig och våra medlemmar.

Jag känner en stark frustration inom mig över hur SJ behandlar denna fråga. SJ ger mig en känsla av att personer med nedsatt rörelseförmåga är andra klassens medborgare.

Om det hade varit ett fel på dörrarna till x2000, hade man då ställt in alla tåg i ett halvår? Nej, om det drabbat alla resenärer skulle SJ åtgärdat felet på mindre än en vecka. Om x2000 skulle neka alla passagerare att resa, skulle det uppstå massprotester. Men vad är det som gör personer som använder rullstol inte anses lika viktiga? Ska inte alla i ett samhälle få möjlighet att resa under lika möjligheter? Vilket århundrade lever vi i?

Tror inte SJ att personer som är rullstolsburna har behov av att passa tider?

Är inte vår tid lika viktig som alla andras?

Ska inte personer som är beroende av sin rullstol kunna resa miljövänligt?

Personer som vill göra en resa till Göteborg på under 3 timmar tvingas nu flyga. Skall inte alla ha ett aktivt val om man vill flyga eller åka tåg?

Skall man behöva känna sig som en ”miljöskurk” bara för att SJ inte kan sköta sitt jobb?

Förbundet Unga Rörelsehindrade kräver att SJ ska åtgärda detta problem snarast, utan särlösningar.

Förbundet Unga Rörelsehindrade

Daniel Pollak

Språkrör

Anmälan görs antingen via epost: ungaornarumea@hotmail.com eller på något av nedanstående telefonnummer
tel: 0705887957 eller 070 4874516
Av anmälan skall framgå ditt namn, adress, telefonnummer, din ålder samt vilket funktionshinder du har. Du behöver inte skriva mycket, bara du skriver något så skolan kan få kontakt med dig och inhämta mer information om de tycker att detta är nödvändigt.

Våga och vinn!

Andra aktiviteter på Kulturdagen var sminkning, utklädning och improvisationsteater. Alla fick prova på att göra det de ville. Bli sminkade på just det sätt de ville. En av deltagarna var Jimmy Jansson fan, och fick hans namn sminkat på armen. Variationerna var stora. Det fanns något för alla, och det kom många. Dagen var riktigt rolig och mycket givande. Tre nya medlemmar fick Unga Rörelsehindrade Västerbotten på plats, på Kulturdagen som arrangerades tillsammans med Umeå kommun. Dessa medlemmar hälsar vi varmt välkomna!

Bilderna säger mer än tusen ord!

Jimmy Jansson fan Försök till cirkuskonsten Kinesisk tallrik

Jonglerande artist

Mång försök till Kinesisk tallrik

Sminkad skönhet

Ännu en sminkad skönhet och en fikande ung herre

Samling i fikarummet

Läraren undervisar

Rena rama cirkusen

Bowlingen på Bowlingkompaniet, har återigen kommit igång och är öppen och gratis för alla medlemmar. Alla är välkomna att ta med  kompisar, släktingar eller andra bekanta så får de också vara med och ha roligt med oss. Om de är under 30 år och vill gå med i Unga Rörelsehindrade bowlar detta gratis också. Även medlemmar i DHR bowlar gratis.

Sista bowlingstillfället före jul var vi ett helt gäng som utmanade varandra, beväpnade med klot och käglor. En riktigt rolig avslutning på det året som varit. Se bilder.

Den 13 januari hade vi Julgransplundring för våra yngre medlemmar. Det blev ballongjakt, korv med bröd, dans kring granen, riktig julgransplundring med massor av pepparkakor, chokladtomtar, klubbor och små discokulor.  Fiskdamm och en liten tipspromenande med frågor om Astrid Lindgrens sagor och sagofigurer hann vi också med. Alla barnen hade full koll på läget och svarade rätt på det mesta. En duktig vinnare fick vi fram ändå, som fick välja pris först, sedan valde de andra barnen i tur och ordning.
En riktigt lyckad och rolig eftermiddag/kväll hade vi tillsammans!
(Se bilder)

Kom gärna och delta på våra aktiviter som är på gång! Allt är gratis för våra medlemmar, och era kompisar som vill bli medlem!

Hoppet

Det är ofta i mörker ett ljus tänds.
Det är ofta efter sorg glädjen infinner sig.
Det är ofta vid problem nya lösningar kläcks.
Det är ofta i ensamheten man hittar nya vänner.
Det är ofta efter en längre tids stillestånd förändringar sker.
Det är ofta efter regnet som solen kommer fram.
Det är ofta i omöjliga situationer under sker.
Det är ofta i motvind en drake lyfter.
Det är ofta i mörker ett ljus tänds.
Det finns alltid hopp.

Tro på, och se fram emot ett spännande och händelserikt 2009!
Det gör jag!

Gott Nytt År önskar Karin Delén

Julen är vinterns högtid. Den lyser upp de mörka vinterdagarna precis på samma sätt som glittrande snö  eller nyfunnen, äkta kärlek gör. Vid julen samlas ofta familj, släkt och vänner som kanske inte träffas så ofta annars. Det är gemenskapens tid. Precis sådan nära gemenskap jag hoppas vi får behålla och fortsätta bygga upp i vårt förbund här i region Västerbotten. Min förhoppning och målsättning är att vår region ska fungera som en stor familj där alla stötar och hjälper varandra. Alla delar erfarenheter med varandra och välkomnar alla.

Sedan augusti 2008 har vår region vuxit över 100 %, vilket nästan är historskt. Vi har helt klart en ljus framtid som vi ska ta vara på. Bästa sättet att ta vara på den är tillsammans. Det är så jag tror ett Förbund blir starkt.

Vår sista bowlingsdag i december deltog fantstiskt nog 5 medlemmar. Det var rekord för i år! Vi spelade en och en halv timme och hade verkligen jättekul.
Hoppas vi blir ännu fler på våra bowlingsdagar i januari. Låt oss börja det nya året med att slå det gamla årets rekord i deltagande!
Så länge du är medlem är deltagandet gratis. Medlem kan du bli på plats om du är under 30 år, och medlemskapet är gratis första året och sedan kostar det 60 kr/år. Alla är välkomna! Desamma gäller det med vår julgransplundring den 13 januari 2009!

Nu ska vi inte gå händelserna i förväg, utan njuta av den julefrid som jag önskar att många känner i denna underbara tid. Hoppas ni haft en bra julafton, ätit mycket julmat och umgåtts med familj och vänner.

Med de orden önskar jag alla God Jul och God Fortsättning! Vem vet, kanske skriver jag några rader på nyår också!

Ta hand om er därute! Vi ses!

Hjärtliga julhälsningar Karin Delén

På lördag morgon var det en tjej som dök upp i hotellentrén strax före klockan nio. Jag lovar alla medlemmar och blivande medlemmar, att nåsta gång vi har en helgaktivitet ska den inte börja före halv elva på morgonen!
För hon var före både mig och Fredrik, men någon minut över nio kom jag ut i hotellentrén, där det var tomt. Vår deltagare hade redan tagit plats i konferenssalen. Redo att bli inspirerad. Både hon och hennes assistent blev två viktiga nya medlemmar i Förbundet Unga Rörelsehindrade och region Västerbotten, och fick i och med det, delta gratis på denna unika dagen. Sedan var det dags för fika och presentation, och då hade Fredrik också kommit till vårt lilla, men glada, sällskap. Mätta och belåtna satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord. Vi fick veta att vår deltagares namn är Anna, hennes intressen är musik och skriva låtar samt heja på Björklöven. I musiken hittade Anna och Fredrik hade ett gemensamt intresse som de diskuterade mycket och länge. Nu ville Anna ha tips om hur man ”slår igenom”, vilket hon fick under dagens föreläsningar. Svaret blev: ”Berätta om din musik. Hitta ”bra” kontakter (som kontakten med Fredrik), de finns där du minst anar det, och ta vara på dem. Kämpa! Ge aldrig upp! Tillslut så går det.”

Dagen började med att jag berättade om LSS och personlig assistans. Vad säger lagen?  En juridisk föreläsning om våra rättigheter och möjligheter som personer med funktionsnedsättningar. För att kunna ta vara på dem, måste man känna till dem.

Sedan berättade Madodds om sin musikkarriär. Han berättade om hur det var från början då han, nästan med risk för sitt eget liv, blev nerburen för en spiraltrappa till av sina kompisars studio, tills hur det är idag, när han har sin egen hemmastudio och spelningar minst två till tre gånger i månaden. En fantastisk resa på många sätt. Han berättade också om hur det gick till när han fick göra sin första musikvideo, musikvideon till ”CP-skräck”.

Efter en intressant och ”matnyttig” förmiddag, tog vi lunchpaus. Det bjöds på hemlagad kycklinggryta med ris, sallad och bröd. Mycket gott och välbehövligt.

Då Anna tyvärr inte kunde stanna hela dagen, utan var tvungen att åka hem vid halv tre, blev eftermiddagspasset ett hopplock från resten av programmet. Vi pratade nog mest om hur det är att flytta hemifrån och vad man som en person med funktionsnedsättning ska tänka på, som inte andra behöver, hitta en bostad som är lämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen, eventuell utökning av personlig assistans om man behöver det, bostadsanpassning, olika andra bidrag m.m, Det blev mycket information på kort tid, men jag tror Anna gick hem med ny energi och nya kunskaper. Hon hade i alla fall bestämt sig för att fixa en spelning med Madodds i Umeå. Bara det säger mycket!

När dagen var över och Anna och hennes assistent åkt hem, åkte jag ner på stan en sväng medan Fredrik bastade. Jag skulle haft med mig värningsmaterial för det var många ungdomar i rörelse och flera av dem satt i rullstol. Perfekta potentiella medlemmar! Jag bestämde mig direkt för att ta en värvningsvända på skyltsöndagen istället.

Vid frukostbordet på söndag morgon summerade Fredrik och jag dagen tillsammans med våra assistenter, och pratade lite om framtiden. Vi bestämde oss för att nästa gång Unga Rörelsehindrade Västerbotten tar upp honom från Stockholm, är det för att han en spelning! Då det blir det återigen att han får åka ”lite upp, och lite ner”, precis som man gör när man flyger som hans assistent fyndigt påpekade, och så som livet i allmänhet är. En flygande berg- och dalbana!

Fortfarande finns det platser kvar till vår Inspirationsdag – “Våga förverkliga dina drömmar” i Umeå, nu på lördag den 29 november… En unik tillställning som Du inte vill missa!

VÅGA ANMÄLA DIG NU!!!!!!!!!!!

Den här dagen vänder sig definitivt inte bara till personer med funktionshinder, även om det i första hand är så, utan är en Inspirationsdag som är tänkt att inge mod och stärka viljan hos alla ungdomar, oavsett etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning eller politisk åsikt.

Med tanke det tuffa samhälle som vi lever i idag behöver alla få möjlighet till lite extra ”peppning” och inspirationtion. Det ställs hårda krav på Dig som individ. Hänsyn tas sällan till ens egna förmågor eller den egna viljan, utan alla ställs inför samma krav och förväntningar, direkt eller indirekt på grund av samhällets oskrivna regler och den hårda arbetsmarknaden. Alla drabbas av detta, på olika sätt och olika hårt, men ändå sitter vi samma båt och behöver hjälp att hitta vägen mot våra drömmars mål. Detta gäller oberoende om du har ett funktionshinder eller inte. Därför ska just Du komma på denna unika Inspirationsdag!

Vi måste vara starka och duktiga för att få den uppmärksamhet och det beröm alla människor behöver. Klarar man inte av det, så är det lätt att brytas ner och inte tro på sig själv. Det är lätt att “tappa bort”/ge upp att ta tillvara på sig själv och sina egna förmågor. Man tror inte att man kan något, fast man egentligen kan massor!

Ingenting är omöjligt bara man vill och vågar!

Vi, kursledare, berättar om våra med och motgångar, som fört oss till där vi är idag. Livet är inte lätt, utan en balansgång på en smal lina, där det är lätt att ramla ner och inte våga ta sig upp igen och balansera vidare. Vågar du det, har du kommit långt! Med denna Inspirationsdag vill vi ge dig kraft och mod att kämpa vidare trots motgångar.

KAN VI, SÅ KAN ALLA!!!

__________________________________________

Inspirationsdagen anpassas så mycket som möjligt till det deltagarna är intresserade av!

Samhället ska vara till- och tillgängligt för alla!

Du ska respekteras för den du är och våga vara dig själv!

Välkomma!

Se annons i Norran (på webben) och i VK (idag i tidningen, imorgon på webben)

Vår region har också fått några nya medlemmar som jag hoppas kommer delta på våra aktiviteter och dela med sig av sina livserfarenheter, tankar och idéer. Tre av dessa fick jag äran att vara med under lördag eftermiddag och kväll då vår kreativitetseftermiddag, ”Ung och nyfiken?”, gick av stapeln. Vi började med en lång fikastund med kaffe och bulle i de stora och fräscha lokalerna på Hotell Aurum som vi hyrde. Under  den tiden lärde vi känna varandra och alla fick chansen att berätta om sin bakgrund, vilket ledde till fyra olika versioner på hur livet kan te sig. Eftermiddagen fortsatte med en försmak på Unga Rörelsehindrades dag i Umeå, ”Våga förverkliga dina drömmar”, då vi såg på Madodds musikvideo till låten ”CP-skräck”. En mycket bra video höll alla med om, och jag tror vi har tre medlemmar som fått ”mersmak” och dyker upp i den 29 november i Umeå också.

Fortsättningen på lördagseftermiddagen blev en kort föreläsning om LSS och personlig assistans, innan vi såg en video på den första rullstols/permobildans jag var med i, från år 1993. Jag är mig fortfarande ganska lik… hehe….
Känslan av att vara det avslutande numret i en minst två timmar lång föreställning minns jag fortfarande.  Sekunderna innan det var dags för entré på scenen svettades jag och frös omvartannat. Hade en jätteklump i magen. Koncentrationen på topp. Handen fastklistrad med fingrarnas hårda grepp kring ”handtaget” som satt fast på körkontrollen till permobilen. Tummen beredd att föra pinnen, jag styrde min permobil med, framåt. Ögonen stirrade vidöppna rakt fram. Belysningen släcktes. I mörket intog vi vore startpositioner. Det var jag, mina kompis i permobil och min andra gående kompis. Belysning tändes och musiken satte igång. Klumpen i magen släppte. Andetagen blev djupare. Kroppstemperaturen stabiliserade sig. Leendet på läpparna kom automatiskt. Vi dansade! Min dröm hade gått i uppfyllelse! Drömmen om att kunna dansa trots mitt funktionshinder. Applåderna blev långa och många, liksom den fantastiska kritiken i Gävles tidningar om Handikappteaterns föreställning på Gävle Teater med betoning på succén det sista numret gjorde.

Åter till kreativitetseftermiddagen… Efter vi sett dansen provade vi på att göra något liknande tillsammans. Deltagarna som var med fick lära sig köra min manuella, enhandsdrivna rullstol, eftersom ingen av dem hade rullstol själv. Att köra en enhandsdriven rullstol är en utmaning i sig, att sedan dansa i den kan ni bara tänka er vilken utmaning det var.
Alla klarade det dock utmärkt!
En av dem som var med hade aldrig provat någon rullstol, så hon framhävde flera gånger hur kul det var att få den möjligheten, trots att den bara går att köra med en hand.

När det kändes som vi dansat klart var det hög tid för middag. Vi dukade fram de grönsaker, kalkon, skinka och bröd vi hade med oss, och sedan blev det ”gående bord” där alla fick blanda sin egen sallad. Att ta för sig på tallriken med plastbestick var inte en sådan bra idé. Det var svårt. Nästa gång tar jag med mig riktiga bestick att ta med. Man lär sig av sina misstag!

Bowlingen var nästa punkt i programmet. Vi gick ca 100 meter och jag skakade som ett asplöv av den råa kvällskylan, medan de andra tyckte det var helt okej. Väl inne fick jag snart upp värmen igen, då matchen började och tävlingsinstinkten kom fram. Vi spelade på två banor i 1,5 timme och spänningen var olidlig nästan hela tiden. Vi var så jämna och det blev en rafflande slutspurt. Discobowling fick vi också vara med och uppleva i 1 timme. Häftigt!!!

Avslutningen blev en glass och en pratstund om dagen. Deltagarna tyckte den hade varit rolig och det kändes som allt blev lika bra som jag hoppats. Till och med bättre än jag hoppats eftersom jag fick nya vänner. Vänner kan man aldrig ha för många av!

Tyckte ni det här lät kul? Passa på att kom på vår andra unika dag i Umeå, ”Våga förverkliga dina drömmar”. Där får du verkligen se att inget är omöjligt!

Välkommen!