Hej igen. Först vill jag tacka Kjell Winberg för råden om gräsklippning. Därefter vill jag rikta en fråga till alla potentiella medlemmar i Förbundet Unga Rörelsehindrade: Var håller ni hus? Vi i Förbundet Unga Rörelsehindrade Skåne utmanar nu de andra regionerna att bli bäst i medlemsrekrytering. Vi kommer redan nu i höst att arrangera en medlemsfest. Ja inte medlemsträff utan det kommer verkligen bli en fest. Mer än så säger jag inte just nu.

Hösten är verkligen fullbokad för mig. Jag har åkt på regelbundna besök i Stockholm, besökt riksdagen, varit på konferens på SVT, varit på Almedalsveckan, deltagit på kurser och snart är det jag själv som kommer att hålla i en kurs om Självkänsla, normer och jämställdhet på Grötö.

Jag vet att ideellt arbete är lite nedvärderat i Sverige. Vi har varit så stolta över det ideella arbetet inom idrotten men sanningen är, och det vet jag som är sportintresserad, att det klagas och muttras en hel del i sportsammanhang. Det sägs inte rakt ut utan officiellt så är vi ju så duktiga i Sverige. Men det finns alltid motkrav. Och det tycker jag är bra. Men jag tror att vi behöver bli bättre på att lyfta fram de positiva erfarenheterna av ett idellt engagemang. Det här tror jag är anledningen till att det inte gick så bra för oss i OS till exempel. Vi trodde att vi kunde leva på det ideella engagemang som vi trodde fanns men som jag menar inte alltid är riktigt ärligt då det ofta bara pratas om hur folk "ställer upp" och hur de "tar av sin fritid". Jag vill hellre veta vad folk faktiskt själva får ut av sitt ideella engagemang. Och då är jag inte den som klagar.

En del jobbar bara för sin lön. Det handlar om att sitta av tiden och försöka sköta sitt ansvar. Andra försöker komma med egna idéer och lära sig nya saker. Det tycker jag är värt lika mycket som pengar. Med det ideella engagemanget så har jag fått bättre självkänsla, ett större mod, blivit mer ansvarsfull och fått lära mig att tänka i nya banor. Ett ideellt engagemang är vad du gör det till. Om du missköter ditt ideella engagemang så drabbar det stoltheten och därför känns det ideella engagemanget som något mycket viktigare än bara frivilligt arbete. Jag tror att det är nyttigt att fråga sig själv vad man får ut av det men jag hoppas att fler än jag kommer fram till att det finns andra vinster än det som kan mätas i pengar. Och man får heller inte glömma att ur ett ideellt arbete kan du dessutom få in en fot på arbetsmarknaden som så småningom kanske leder till ett avlönat arbete. Lägg märke till att jag inte skriver "riktigt arbete". För det ideella arbetet anser jag är mycket riktigt. Jag som fått ganska dåliga möjligheter till sommarjobb tack vare min funktionsnedsättning och som hade färre praktikplatser i skolan att välja mellan, inser nu hur stor fördel mina klasskamrater hade när vi slutade i skolan.

Ideellt arbete är ett bra sätt att samla in kontakter och nya lärdomar. Och det ideella tror jag också gör att man ser lite bredare efter nya uppgifter att ta itu med. På så sätt tycker jag att jag lär mig väldigt mycket.

Den bittra verkligheten ser ut så att vi är för få medlemmar just nu. Vi vet att det sitter många där ute som inte har något att göra. Jag begär inte att ni själva ska ta er till oss för det vet jag inte är det lättaste. Så nu utmanar jag alla regioner i Förbundet Unga Rörelsehindrade om att bli bäst i medlemsrekrytering och att komma med nya rekryteringsmetoder. Det vore kul om Förbundet också kunna slänga in ett pris att tävla om. Jag vet inte vad det skulle vara men spontant känner jag att varje tävling måste ha ett pris att tävla om. Och som om jag nu inte har stuckit ut hakan tillräckligt så vill jag säga att mitt mål i Förbundet Unga Rörelsehindrade Skåne är att fördubbla medlemsantalet innan det här årets slut.