Mitt första inlägg från Almedalen lät vänta på sig. Sedan jag kom hit har jag rusat från seminarium till seminarium och däremellan gjort vad jag kan för att lyfta våra (Unga Rörelsehindrades) frågor. Igår kväll pratade Göran Hägglund i Almedalen. Mellan huvuden och axlar kunde jag skymta honom. Han uppehöll sig länge vid att prata om Sverigedemokraterna. Jag håller visserligen med om det han sa men samtidigt känns det spontant som att det var lite lättförtjänta poäng. Jag skulle åtminstone inte rösta på Kristdemokraterna i tron om att Hägglund kommer stoppa Sverigedemokraterna från att komma in i riksdagen. För att göra det, så tror jag att det kommer att behövas mer än slagord och fyndiga meningar. De etablerade riksdagspartierna tycker jag har en förmåga att servera Sverigedemokraterna utrymme att framföra deras agenda. Det är så viktigt, i debatt med Sverigedemokraterna eller nationaldemokraterna, att man är 100% säker på att vinna den. 

Det blir ofta att de etablerade riksdagspartierna får svara på Sverigedemokraternas främlingsfientliga utlägg istället för att de etablerade partierna grillar Sverigedemokrater i frågor som jag misstänker att de inte har en susning om - exempelvis miljö, sjukvård eller arbetsmarknad. Nu tänker jag inte göra om samma misstag. Men det jag hade velat se Hägglund göra och höra honom säga var det som han inte läste ur papperet. Han har säkert en plan i sitt huvud vad han egentligen vill göra och vad han egentligen vill säga. Det är så få partier som faktiskt vågar gå utanför sitt manus. Han hade fått mer respekt från mig om han vågar ta f-ordet i sin mun. Nej! Inte det f-ordet! Jag menar funktionsnedsättning. I ett radioprogram inför valet 2006 fick han en fråga om varför det inte pratades någonting om handikappfrågor. Hans svar var att frågor som rör alla, också rör personer med funktionsnedsättning. Kanske det, men det stora problemet tycker jag är att frågor som rör personer med funktionsnedsättning inte anses röra alla. Det är ju just det som jag ser som min funktion här i Almedalen.

Ikväll är det Maria Wetterstrand som talar. Mötte henne på lunchen och för ett kort ögonblick tittade hon mig i ögonen innan hon passerade förbi mitt bord. Jag hoppades att jag har hunnit göra ett mycket kort men bra intryck på henne. Jag skulle nu bli lite ledsen om hon inte hade alls reflekterat över att jag finns och kanske säger något om personer med funktionedsättning i hennes tal - ja, kanske t.o.m nämna mig vid namn!