När jag skulle slänga soporna häromdagen så hamnade jag i tankar om miljöansvar. Tar jag mitt ansvar egenligen? I lördags skulle vi alla släcka ner under en timme för att spara på energin. Vi kom på att revbenen skulle vara två timmar i ugnen vilket skulle göra att vi inte kunde ha ugnen avslagen under vår energisparartimme. Då gjorde vi fläskkotletter istället.

Det är så jag i bästa fall kan ta mitt miljöansvar. Jag åker också tåg till Stockholm istället för flyg. Men det beror i ärlighetens namn också på en liten släng av flygrädsla. Men nu skulle jag alltså ut med soporna. Tre sopkassar fulla med illaluktande skräp. Jag får rulla med dem i knäet och plasthandtagen i munnen så att jag inte ska tappa ut innehållet. Det luktar inte rosor precis. Ut genom trädgården, öppna grinden och in i soprummet med en dörr tung som till ett skyddsrum och dessutom en liten uppförsbacke framför dörren för att inte göra det alldeles för lätt.

Väl därinne får jag öppna alla soptunnor och luta mig över kanten så att jag ser var jag ska slänga vad. Någon har nämligen ryckt bort alla lappar. Det slår mig plötsligt att alla dessa motorsporter borde förbjudas. De kör runt, runt på en bana med sina racerbilar och bara för nöjets skull. Det går ju bra. Jag får skäll av polisen om min bil går på tomgång några sekunder längre än vad jag får. Men jag tycker att jag har rätt att känna mig stolt när jag bestämde mig för att tillaga kotletter istället för revben. Jag önskar att jag kunde göra mer.